Vad har bombhot och humor gemensamt?

Vad har bombhot och humor gemensamt? Inte mycket kanske ni säger, men då tar ni miste.

Den svenska familjen Bomb härstammar från Isaac Larsson (1766 – 1803) i Boden, en indelt soldat som erhöll det alldeles förträffliga soldatnamnet Bomb, utan att jag vet anledningen därtill. Jag uttrycker mig gammalmodigt eftersom han levde för så länge sedan. Alltnog. När jag jobbade på ett av Göteborgs taxibolag ringde en av hans ättlingar och beställde en taxi till Landvetter Flygplats. ”Det räcker med efternamnet”, sade han när han bokade. Jag gjorde inga invändningar.

Jag önskar bara att jag kunde ha varit på plats när vår förare gick in i ankomsthallen och höll upp en skylt med texten: Bomb.

Nu till något helt annat. Eller rättare sagt, tillbaka till rubriken, där jag så våghalsigt nämnde bombhot och humor i samma mening. Alltså. Bortsett från en galge inkörd på tvären finns det inget som gör käften bredare än ett gott skratt. Se där ett gammalt ordspråk som jag utan besvär hittade på i en handvändning. För att uppnå detta åtråvärda tillstånd av bredkäftighet vill jag rekommendera humornovellerna Elaka anteckningar, Jag hör vad du säger (ett svengelskt uttryck som jag avskyr) och Snoffsans olycksaliga hädanfärd.

Om ni tvekar inför tanken på att skiljas från 18 av era hederligt (så vitt någon vet) intjänade kronor på en välskriven och rasande rolig novell gör ni er själva en otjänst. Min vän — får jag kalla dig så? — detta är en situation där tveksamhet inte gör dig någon nytta. Tvärtom. Du kommer att skratta gott under läsningen av dessa mästerverk och lär redan efter de första raderna att ha glömt alla utlandsresor du annars kunde ha använt pengarna till. Kom dessutom ihåg min personliga garanti: Om du inte är 100% nöjd efter att ha läst en, två eller — om du är en klok människa (och det vet jag att du är) — alla tre av dessa humoristiska skatter, så lovar jag på heder och samvete att inte göra något åt den saken.

Visst låter det bra, nästan oemotståndligt? Du vet lika väl som jag att den frågan bäst kan besvaras med ett rungande, samstämmigt »Ja!« Så vad väntar du på? Slå till med en gång, så slipper jag skriva mer i det här inlägget. Tro det eller ej, men jag har faktiskt bättre saker för mig än att sitta här och ge dig goda råd.

Och med det: Adieu, för denna gång.