Dricks är alltid inkluderad i priset för mat och dryck.
Om du kontaktar Hotell- och restaurangfacket (HRF) kan de berätta att svensk serveringspersonal och hotellstädare ända fram till 1920-talet inte fick betalt. (Jo, kockarna, men deras lön var usel). Inte nog med det, de fick faktiskt betala för att jobba eftersom de var tvungna att ordna sådant som städutrustning och korrekt klädsel själva. Tanken var att de skulle få sin inkomst genom dricks, precis som i dagens USA. Detta ansågs av de allra flesta som oetiskt och förnedrande, och när facken växte sig starkare ville man få bort kravet på »fjäskande och svansande» för att kunna tjäna sitt uppehälle.
Restaurang Shanghai i Stockholm ca 1920.
Både svenska folket och riksdagen höll med, och 1938 lades därför en serveringsavgift på notan. Detta innebar en stor förändring till det bättre, eftersom det gjorde att personalen äntligen fick lön och att dricksen inte längre behövdes för att personalen skulle klara livhanken. 1993 skedde nästa stora förändring. Riksdagen gav marknadsparterna (SHR och HRF) i uppdrag att avgöra hur dricks på mat och dryck skulle behandlas. Beslutet blev att serveringsavgiften (dricksen) samma år avskaffades för att istället ingå i serveringspersonalens lön. För att bekosta detta höjde krogar och restauranger sina priser, och på notorna såg man under en tid den förklarande texten »Serveringsavgift inkluderad.» Ändringen retade många krögare, som var rädda för att prishöjningen skulle jaga bort gästerna. Den inkluderade dricksen retade också många gäster, som menade att de nu tvingades att ge dricks även när betjäningen var usel.
I Sverige behöver man alltså inte betala någon dricks eftersom den är inbakad i serveringspersonalens lön. En mer korrekt rubrik på detta blogginlägg borde med andra ord vara: »Dricks på mat och dryck är inbakad i lönen.» Av somliga formuleras detta som att dricks inte är »lagligt påbjuden», men det är inte väskryckning och inbrott heller.
Från arbetsgivarhåll, det vill säga Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare (SHR), förklaras det svenska systemet så här: »När gästen har betalat det belopp som står på notan har den gjort rätt för sig. Allt därutöver är frivilligt. Att det sedan inte framgår av texten på notan är enkelt förklarat. Det finns inget att se. Det finns ingen serveringsavgift att inkludera. En sådan har inte funnits sedan 1993 då lönesystemet på restauranger ändrades till fasta löner och varje form av serveringsavgift helt togs bort.»
Anledningen till att hanteringen av dricks inte har upphört trots att den avskaffades 1993 är enkel: Gästerna fortsatte att ge dricks. Eller rättare sagt, extra dricks. Det började som ett sätt att stila och visa status, ungefär som att vaska champagne på Stureplan. För att förhindra att detta gav upphov till svarta pengar ändrade Skatteverket inte sina regler, utan godkänner fortfarande (extra) dricks i krögarnas bokföring. Argumentet att extra dricks inte är »lagligt påbjuden» är en annan orsak. Eftersom den inte är lagligt påbjuden kan den kallas för »frivillig.» Problemet är att de allra flesta av oss uppfattar en »frivillig» extrapeng utöver notan som just dricks, trots att den redan är betald. Här blandas alltså begreppen ihop på ett sätt som bidrar till att skapa den förvirrade situation som råder idag.
Extra dricks är oreglerad. Enligt Linda Svensson, chefredaktör på Hotellrevyn, beror det på att »arbetsmarknadens parter inte anser sig äga frågan, eftersom den inte regleras i kollektivavtal.» Om utomeuropeiska besökare envisas finns det en lös tumregel som säger att 5–10% på totalbeloppet är acceptabelt för båda parter, men detta bygger inte på ett faktiskt regelverk. Det kan också vara bra att känna till att i ett land som till exempel Frankrike är 15% dricks redan inkluderad i notan. I sammanfattning: När man har betalat notan har man också betalat dricks. Ändå blir man allt oftare betraktad med ytterst oblida ögon om man inte i tillägg till den dricks som redan är garanterad serveringspersonalen i form av lön förväntas betala extra dricks. Enligt en Sifo-undersökning utförd av Verian för ICA Bankens räkning 2023 uppger 79% av svenskarna att de betalar extra dricks. Vad som inte nämns är hur många som känner sig skuldbelagda om de inte gör det. Detta är ett problem.
Avslutningsvis vill jag gärna understryka att jag verkligen inte missunnar personalen inom hotell- och restaurangnäringen extra dricks. Trots att de vanligtvis arbetar under tuffa förhållanden anstränger sig majoriteten av dem för att ge gästerna ett proffsigt bemötande, ofta med ett vänligt och välkomnande leende. Ge dem gärna extra dricks närhelst du vill. Sluta däremot att betrakta den som något du måste betala eller har rätt att få. Betänk också att ett återinförande av dricks kommer att påverka serveringspersonalens löner på ett negativt sätt. Extra dricks är helt enkelt ett ofog som sakta men säkert är på väg att föra oss tillbaka till tiden före 1938. Utan att sticka ut hakan vågar jag påstå att ingen av oss vill ha det så. Ovanstående text uppdaterades 2024-10-07.
Källhänvisningar: Riksdagen beslöt att frågan om dricks på mat och dryck skulle avgöras av marknadsparterna, det vill säga Hotell- och restaurangfacket (HRF) och Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare (SHR), vilket skedde 1993 enligt ovanstående beskrivning. Riksdagsinformationen hänvisar i första hand till en sammanfattande artikel i Svenska Dagbladet från 2003 betitlad Onödigt salt på notan. Om du vill gå vidare hänvisar jag till Riksdagsbiblioteket, som nås på riksdagsinformation@riksdagen.se eller www.riksdagen.se
Motion 2021/22:1103 till riksdagen skriven av riksdagsledamöterna Sofia Westergren (M) och Marléne Lund Kopparklint (M) brukar hamna högt i sökresultatet när man letar på nätet efter information om dricks. I denna enskilda motion M1426 föreslår motionärerna att beskattning av [extra] dricks ska upphöra eftersom den är en gåva. Deras motivering är att anställda inom restaurangnäringen har så dåliga löner att de förtjänar [extra] dricks för ett gott arbete. I ett brev från Moderaterna daterat 2024-09-27 klargörs det att de är medvetna om att dricksen avskaffades i Sverige 1993, men att motionen handlade om skattehanteringen av »extra gåvor» till serveringspersonalen. Moderaterna skriver avslutningsvis att de inte har några planer på att förändra det nuvarande lönesystemet.
Vad som inte är ett ofog är att läsa böcker och noveller. Som till exempel nedanstående mästerverk.